Guds avbild
Johan frågar:
Hej.
1 Mos 2:4-f handlar om skeendets A och O den 6:e dagen. Dvs något fullbordas den 6:e dagen och beskrivs den 7:e dagen med himmelen och jorden, med hela den härskara som skapades den 4:e dagen, dvs vårt solsystem.
Den 6:e dagen beskrivs detta fullbordade verk med "mänskligheten" (Adam) som då lagt jorden under sig, "och det skedde så".
Detta fullbordade verk i mänskligheten är alltså den osynlige Guden ELOHIMS avbild, och benämns HERREN GUD FADERN i sin himmelska ordning. Och denna ordning blir sedan, inför fortsättningsberättelserna, inlblåst i den förste Adam innan syndafallet.
Dvs efter syndafallet utgör genealogierna avbildens och mänsklighetens fallna himmelska ordning/väg i himlarymderna, dvs Faderns väg mot sitt fullbordande i mänskligheten på jorden efter syndafloden och det själiska livet i kött och i blod som inleds (dag 5) i de särskilda tiderna som vi lever i.
Fallet sker alltså efter att den osynlige Guden ELOHIMS avbild HERREN GUD FADERN har lagt under sig den värld som bevakade med det ljungande svärdets lågor, dvs den 3:e dagens värld (där ingen sol behövs). Och fallet beskriver den 4:e dagens skeende och domens verkställighet med floden/erna.
I förbund med Noa inleder HERREN GUD FADERN sin väg mot målet i det landlevande livet, såsom i himmelen sker och på jorden. Och med Moses beskrivs det himmelska skeendet fortsätta på jorden i Guds utvalda folk på väg mot "Guds Israel"...
Jag tänker att detta är så som Paulus ser det...
Och att GT 6:e och 7:e dagen alltså innefattar skeendet i NT.
Vill gärna ha reflektioner!
Svara gärna med mail till mig. /v. Johan
Jani Edström svarar:
Hej Johan!
Tack för dina tankar och funderingar!
Eftersom jag inte ser att du har någon direkt fråga nöjer jag mig med att konstatera att Bibelns skapelsemyt
öppnar sig för olika tolkningar, både hos de bibliska författarna, i den judiska traditionen, i vår kristna tradition och
och för oss som läser texterna idag.
Jag vill ändå försöka fortsätta på ditt resonemang med hjälp av teologen, professor N.T. Wright som har forskat i hur Paulus uppfattade skapelsen och Guds förbund med Israels folk.
N.T. Wright menar att man kan tolka Paulus' förståelse av skapelseberättelsen som en berättelse som når sin fullbordan i Jesus Kristus. Enligt Wright ansåg Paulus att Jesu korsfästelse och uppståndelse var både höjdpunkten och vändpunkten i denna berättelse. Jesu försoningsverk är en inledning på den "nya skapelsen" som återupprättar Guds ursprungliga syfte med världen.
Paulus verkade inom en judisk kontext och världsbild som fokuserade på den större berättelsen om skapelse och förbund. För Paulus var detta en "missional berättelse", berättelsen om hur Gud kallar Israels folk att vara redskapet genom vilket Gud skulle rädda sin skapelse. Den här berättelsen, som löper från Första Moseboken genom profeterna, uppfylldes i Jesus.
Hoppas de här korta reflektionerna kan uppmuntra dig att fortsätta studera Bibeln.
Allt gott till dig!
Jani
Kommentarer
Ingen har kommenterat denna sida ännu.
RSS flöde för kommentarer på denna sida | RSS flöde för alla kommentarer