Hur påverkar den historiska kontexten tolkningen av bibeluttryck?

Besvarad: 19.10.2016
Hur påverkas förståelsen av den historiska kontexten i 20-talets Galiléen översättning och tolkning av uttryck som ”förlåt oss våra skulder” som vi finner i matteustexterna?
Visa hela frågan och svaret

M frågar:

Hur påverkas förståelsen av den historiska kontexten i 20-talets Galiléen översättning och tolkning av uttryck som ”förlåt oss våra skulder” som vi finner i matteustexterna?

Prästen svarar:

Hej M!

Ditt sätt att ställa din fråga visar att du redan har tänkt en hel del på det här.

Matt 6:12: ”och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.”

Luk 11:4: ”Och förlåt oss våra synder, ty också vi förlåter var och en som står i skuld till oss.”

Bönen finns i Matt 6:12 och Luk 11:4. Matteus har ett ord som handlar om ekonomisk skuld, medan Lukas använder ordet synd på det ena stället. Matt 18:23-35 är en liknelse om att förlåta en ekonomisk skuld. I slutet ges tolkningen: att förlåta ekonomisk skuld är ett villkor för att Gud förlåter synd. Liknelsen förstärker poängen som kom fram i Matteus variant av bönen Vår Fader. Hans ordval är inte en slump.

Situationen i Galiléen på Jesu tid var antagligen sådan att fattigdomen var utbredd och många fattigare var skuldsatta. Israel på Jesu tid hade ett helt annorlunda ekonomiskt system än vi idag. Jordbrukare skulle få sin mat av vad de sådde och om skörden slog fel flera år i rad, låg man illa till. Skatter skulle betalas till Romarriket och till templet i Jerusalem. Pengar nämns i Bibeln, men byteshandel var antagligen det vanligaste när man köpte och sålde. Sedan dess har den kristna tron spridits till länder med annan kultur, annat ekonomiskt system, och andra språk. Det har varit möjligt eftersom den kristna tron handlar om något större. Hur överlevde kristen tro när den började sprida sig utanför Galiléen? Var det bara fattiga som tilltalades av budskapet? Antagligen var de tidiga kristna ett blandat gäng med både rikare och fattigare t.ex. i Romarbrevet nämner Paulus husägaren Gaius och stadskassören Erastos som antagligen tillhörde de rikare i församlingen (Rom 16:23).

I något skede kom bönen Vår Fader allt mer att betyda att vi ska förlåta dem som gjort fel mot oss. Den kristna trons starkhet finns delvis i flexibiliteten i tolkningen. Det som hållits kvar i tolkningen är något som återkommer i Gyllene regeln: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er det skall ni också göra för dem.” (Matt 7:12) Det vill säga att sätta sig in i den andras situation. Det innebär också att visa hänsyn till den som är svagare och hjälpa där men kan (Rom 15:1-2). Kristen tro är viktig, den handlar om vårt sätt att leva tillsammans med varandra här och nu.

Jag hoppas att det här svaret hjälpt dig.

Med vänlig hälsning,

Johan Kanckos

präst i Esbo svenska församling

Kommentarer

Ingen har kommenterat denna sida ännu.

RSS flöde för kommentarer på denna sida | RSS flöde för alla kommentarer

Dölj

Tillbaka till Frågor och svar