Jag är född, döpt och konfirmerad Protestant

Hej, Erik!

Tack för din fråga. Många människor har grubblat fram och tillbaka om detta med olika inriktningar och vad som egentligen känns rätt. Till först vill jag säga att Gud inte är bunden till någon viss inriktning som vi människor skapat. Det är vad du tror i ditt hjärta och hur du väljer att leva ditt liv, hur du tjänar Gud som räknas för Honom. Sedan behöver man ju som kristen också andra kristna och vilket sammanhang man tycker att man sedan passar in i är en annan fråga. Du kan tro på Gud fullt ut oberoende av vilken inriktning du väljer att höra till. Och protestant kan du vara på många olika sätt. Alla samfund som uppstått i samband med Martin Luthers reformation och som sedan gått ur dessa samfund kallas protestantiska. Lutheraner, reformerta, calvinister, anglikaner, metodister, baptister, pingstvänner, frälsningsarmén, osv - alla dessa är protestanter därför att de ursprungligen uppstod som en protest mot den då rådande (kyrko)makten. Men dessa samfund kan vara mycket olika och på samma sätt är det inom andra inriktningar. Också bland ortodoxa och katoliker finns olika inriktningar som mycket präglas av kultur, historia, samhälle och människorna själva. Alla är ändå kristna och det är det viktiga, inte de (ofta små) skillnader som finns mellan samfunden. Kristen och aktivt troende kan du vara oberoende. Sedan kan man fråga Gud var Han vill att du ska tjäna Honom, var din plats är. Själv är jag uppvuxen inom evangelisk-lutherska kyrkan, men har haft mycket med olika väckelserörelser och frikyrkor att göra och även jag har grubblat mycket på frågan vad som egentligen känns rätt. Jag upplever ändå att Gud kallar mig till att tjäna den evangelisk-lutherska kyrkan, men jag kan uppleva Guds närvaro och tilltal inom de flesta andra sammanhang och anser därför inte att en viss inriktning är den enda rätta. Frälsningen hänger inte på vilket samfund du hör till utan vad du tror i ditt hjärta och hur du väljer att leva ditt liv och tjäna Gud.

Du skriver att du vill kunna bikta dig och tjäna påven. Bikta sig kan man göra oberoende av vilket samfund man tillhör. Det är bara att gå till en präst och be om att få bikta sig. Det är bara inom katolska och ortodoxa kyrkan som bikten är ett skilt sakrament, d.v.s. något du ska göra som kristen, en sorts plikt. Att bekänna sina synder - både för Gud och för varandra - behöver vi alla göra, oberoende av vilket samfund vi hör till och inom katolska och ortodoxa kyrkan är det lättare att komma ihåg det då det är ett sakrament. Om du vill tjäna påven så kan du såklart bli katolik om du upplever det som rätt, men påven är också bara en människa. Det är Gud du främst ska tjäna och om Han sedan uppmanar dig att även följa påven så är det ju fritt fram. Jag tycker också att (den nuvarande) påven är en bra människa och tar gärna exempel av honom, precis som jag gärna tar exempel av andra goda förebilder. Som evangelisk-luthersk kristen (och präst) kanske man skulle kunna säga att jag tjänar min biskop, men jag skulle inte vilja se det så. Han är min förman och arbetsgivare och jag kan också ha honom som en sorts förebil, men det är inte honom jag tjänar.

Jag skulle vilja ge som råd att ta reda på/läsa om olika inriktningars teologi och praxis, prata med representanter för olika samfund, läsa Bibeln och be för att ta reda på var du verkligen vill vara. Jag vill också ge rådet att låta detta beslut ta tid. Du skriver att du är sjutton år. Det är en tid då mycket händer i ens liv, man grubblar på mycket och inom några år hinner man förändras ganska mycket. När du låtit det gå några år och du tagit reda på saker om olika samfund du funderar på och frågar Gud var Han vill att du ska ha din gemenskap, då är det beslutet det rätta oberoende om du väljer att vara protestant eller något annat. Som sagt, Gud är inte bunden till ett visst samfund. Det är vad du tror i ditt hjärta och hur du väljer att leva ditt liv och tjäna Gud.

Lycka till och allt gott!

Rebecka, präst