Känner mig så ensam i mina åsikter!

Hej och tack för din fråga!

I din fråga hör jag en djup frustration över att vårt samhälle har ett så lättsamt förhållande till nakenhet och sexualitet. Jag hör också att du är olycklig och känner dig ensam. Du skriver också att du ”håller på att gå under”.

Jag vill för det första trösta dig med att säga att du inte är ensam i att känna såhär. Jag har mött många som delar din vånda (och för egen del upplever jag också ofta att gränser överskrids). Om du känner att du inte får förståelse när du för saken på tal kan det ju bero på att det är ett känsligt samtalsämne – knappast för att du är ensam med de här tankarna och känslorna.

Du undrar också om det inte finns någonstans på jorden dit man kan fly undan det här flödet av (sexuella) intryck. Jo, det gör det. Varje kultur drar ju upp sina egna riktlinjer för vad som privat och offentligt vad gäller nakenhet och sex - och på många håll i världen drar man de riktlinjerna mycket snävare än här. Mellanösterns kulturer är t.ex. relativt strikta vad gäller klädsel och umgänge mellan könen. Också hos oss finns det subkulturer som förespråkar ett återhållsamt liv ifråga om nakenhet och sex, t.ex. inom väckelserörelser och kloster.

Jag skulle ändå inte i första hand råda dig att flytta – det är ju inte givet att du skulle känna dig mer hemma och bättre förstådd någon annanstans – och att byta kultur är ju ett stort steg att ta. I stället tänker jag att det kanske kunde hjälpa dig att

1. fundera över vilka intryck som gör dig upprörd och om du kan undvika eller begränsa dem. Det finns ju de som tar avstånd från TV helt och hållet, men man kan ju också välja ut de program man vet känns okej och bara titta på dem. På samma sätt kan man fundera över vad man läser och välja en bok framom en kvällstidning, o.s.v.
2. fundera på om du kan hantera din frustration på något sätt så att du inte ”går under”, som du skriver. Hur gör du i andra frågor, när människor lever eller tycker på ett sätt som du inte håller med om?
3. försök vända din frustration till något konstruktivt - kanske du kan försöka påverka samhället till det bättre i denhär frågan?
4.  om du känner, som du skriver, att du håller på att "gå under", ska du inte tveka att söka någon att samtala med öga mot öga, t.ex. en präst i församlingen på orten där du bor.

Det kanske också tröstar dig att tänka på att kristendomen under historiens gång ofta och på olika sätt utgjort en motkultur. Jesus berörde detta i sin förbön för de sina (Joh. 17:15-18):

Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen utan att du skall bevara dem för det onda. De tillhör inte världen, liksom inte heller jag tillhör världen. Helga dem genom sanningen; ditt ord är sanning. Liksom du har sänt mig till världen, har jag sänt dem till världen, och för deras skull helgar jag mig till ett offer, för att också de skall helgas genom sanningen.

Allt gott!

Mia