Paulus

Din fråga innehåller flera element.

Den första är den enklaste, placeringen av bibelböckerna i vårt nya testamente. Det har inte med när de olika böckerna är skrivna att göra utan vad de handlar om, vem som skrivit dem och längd.
Evangelierna kommer först, eftersom de handlar om Jesus, hans liv, hans död och uppståndelse. Sen kommer Apostlagärningarna som handlar om kyrkan första tid. Sen kommer breven som skrevs till de olika församlingarna, ibland till flera. Paulus brev kommer först, sen Jakobs brev, sen Petrus, sen Johannes och sist Judas brev. Mellan Paulus och Jakob kommer hebreerbrevet där någon entydig författare inte anges. Paulus brev i sig är ordnade i längdordning. Galaterbrevet som han troligen skrev först kommer därför efter romarbrevet och korintierbreven. Sist i vårt nya testamente kommer uppenbarelseboken som handlar om framtiden.

Beträffande evangeliernas tillkomst så fanns det uppenbart flera skriftliga källor tidigt. Lukas nämner i början av sitt evengelium att många redan skrivit om Jesus men han skriver sitt efter att ha forskatnoggran i hur allting var. Vi skall i alla fall minnas att på den tiden var läskunnigheten ca 5 % (visserligen högre bland judar) så det var den muntliga traditionen som gällde för det stora flertalet. Precis vad som fanns skrivet tidigt vet vi inte, men den tidigaste kyrkohistorikern, som skrev en kyrkohistoria, Eusebius uppger att ” alla vet” att Matteus skrev sitt evangelium på hebreiska – det är ju skrivet tydligt till judar i motsats till några av de andra som t.ex. förklara vissa judiska seder. Det är möjligt att det fanns en mycket äldre variant av Matteusevangeliet på hebreiska än den grekiska vi känner idag. Bibelforskare menar hur som helst att det funnits någon äldre källa som varit känd av Matteus, Markus och Lukas (den kallas för Q källan) och den kan ha varit spritt ganska brett.

Det är tydligt att de som Paulus skriver till kände till Jesus och då det talas om evangeliet så avses inte de fyra evangelierna utan just det glada budskapet (vilket är vad ordet betyder) om att Jesus dött och uppstått till frälsning för människorna. Både Paulus själv och andra berättade om Jesus enligt vad apostlarna och andra ögonvittnen berättat. Paulus grundade flera församlingar och det är klart att särskilt de som inte var judar kände dåligt om alls till en början till Jesus – men liksom det i missionssituationer idag berättas om honom, hans liv, hans undervisning och framför allt om hans död och uppståndelse - så var det basen för förkunnelsen också då.

Paulus bygger hela sin undervisning på att Jesus har uppstått, vilken han nämner på flera ställen i sina brev. Han börjar t.ex. sitt teologiskt viktigaste brev Romarbrevet med att i vers 4 nämna det ….. blev insatt som Guds son i makt och välde vid sin uppståndelse från de döda: Jesus Kristus, vår herre. Hur viktig uppståndelsen är för Paulus visa han tydligast i 1 Kor 15 där det i v 17 säger Men om Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös och i v 20 säger han Men nu har Kristus uppstått från de döda, som den förste av de avlidna.
Hela kristendomen så som Paulus har lärt ut den till sina församlingar och som vi fortfarande undervisar, bygger på Jesu död och uppståndelse. Utan den är faktiskt tron som Paulus säger meningslös. Det är just det som är evangeliet. Evangelierna berättar om just Jesus död och uppståndelse ´, men före det också om Jesu liv, undervisning och verksamhet.