Samboskap-katolska kyrkan
Veronika frågar:
Hej! Jag är katolik och lever i samboskap med min partner utan att vara förlovade/gifta, dock är tanken att vi ska det men senare. Min fråga är om man trots det kan bikta sig och få ta kommunionen? Om inte , kan man få någon form av dispans och få ta kommunionen på högtider som påsken? Och även om det visar sig att jag inte får ta kommunionen/nattvarden, bör man bikta sig? För jag har fått lära sig att man endast kan bikta sådant som man ångrar och jag ångrar inte mitt samboskap och kommer fortsätta leva i ett.
Prästen svarar:
Hej
Mer eller mindre teknisk fråga, så svar i samma anda.
Först bikt
För bikt hör ånger för synd och en vilja att bryta med sina tidigare synder och inte göra dem på nytt till de avgörande kraven för en god och giltig bikt. I många fall är den viljan i praktiken en ineffektiv vilja på det sätt att vi kommer att kämpa med samma frestelser och svagheter igen och synda på sätt som vi sagt att vi vill låta bli att göra. Den sortens "syndiga vanor" där vi med blandad framgång kämpar mot synd skiljer sig från situationen med samboende.
Om samboendeskapet är något som är pågående, handlar det om ett pågående samliv som är markerat av synd. Finkänslighet och samboendeskapets utspridning har gjort att vi numera sällan talar om samboende i den moralteologiska termen att "leva i synd" trots att det som term är tekniskt korrekt. I.o.m. att det inte finns en ånger för själva samboendet som synd och en vilja att försöka avstå från det som kyrkan lär att är synd, utan man planerar att forstätta som tidigare, är det en bikt som inte är fullständig, dvs den fyller inte kraven på vad bikt som sakrament är. Som konsekvens kan den präst som hör bikt inte legitimt och giltigt ge avlösning. Det är möjligt att träffa präster som ändå gör det, t.ex av en välvillig men falsk snällhet.
Det är förstås en annan sak ifall den som levt i ett sambo förhållande avlsutat det och -om än ofullständigt- ångrar det som gjorts fel och kommer till bikt. Eller om den bikten sker som förberedelse inför vigsel.
Gällande Nattvard,
Det som krävs av oss för att ta emot kommunion är att vi är fria från allvarliga synder, som behöver biktas före kommunion. Där kan ingen dispans ges. Det är ännu mer bestämt när det gäller situationer som är mer eller mindre allmänt kända. Om en präst vet om att någon bor i ett samboende förhållande eller är civilt omgift m.m. får han egentligen inte ge kommunion åt den personen. Om någon präst ändå gör det handlar det oftast om att han själv inte vet om situationen.
Mer eller mindre tekniskt, men jag hoppas att det ger ett klart svar.
Sedan är samboende inte alltid den bästa förberedelsen på ett äktenskap och det finns orsaker varför kyrkan, följande Bibel och Tradition, lär att det är synd. Men det är en annan fråga för en annan gång.
Kommentarer
Ingen har kommenterat denna sida ännu.
Skriv kommentar
RSS flöde för kommentarer på denna sida | RSS flöde för alla kommentarer