Vad är den kristna synen på meningen med att leva?
Martin Björnberg frågar:
Hej, jag skriver en uppsats där jag kortfattat jämför den kristna synen på meningen med att leva och vad livet i detta nu går ut på (utan att blanda in varför vi lever överhuvudtaget) och den ateistiska och humanistiska synen. Men jag skulle även vilja ha med en åsikt från den kristna sidan av min uppsats som en inblick i vad en präst tycker i en sådan här fråga.
Jag undrar helt enkelt vad du som präst och troende av kristendomen anser är meningen med att leva? Är det att följa guds ord, eller att finna någon slags inre harmoni genom din tro? Samt om tankar som livet efter döden och meningen med livet påverkar din vardag, syn på världen och meningen med ditt eget liv?
Markus Weckström svarar:
Moin!
Ursäkta att svaret har dröjt. Jag antar att tiden för din uppsats ren har gått ut, men jag svarar nu iaf.
Jag börjar med att precisera språket lite. ;) Vi brukar tala om att vara kristen, då vi talar om folk som tror på den kristna läran, dvs. på Jesus på sin Herre och frälsare. När vi talar om kristendomen talar vi om tron överlag och då vi preciserat att vi talar om kristendomen kan vi tala generellt om troende.
Men nu till fråga, eller frågor. Tack förrästen för goda frågor!
- Den kristna synen på meningen med att leva och vad livet i detta nu går ut på?
Är det att följa guds ord, eller att finna någon slags inre harmoni genom din tro? Samt om tankar som livet efter döden och meningen med livet påverkar din vardag, syn på världen och meningen med ditt eget liv
Den kristna synen på mening utgår från en relation. Gud är en personlighet, som skapade människan till att vara lik Honom och Han skapade människan till att vara i gemenskap med Gud, en obruten, öppen, ren, fri gemenskap.
Nu är det kanske osagt klart att allt vi ser i vår värld idag, talar för att vi inte har en sådan relation till Gud, som är allt vad kärlek, godhet, förlåtelse osv. heter.
Nyckeln här ligger i ordet fri. Gud ville inte ha "sprattel-dockor" alltså gav han oss en möjlighet att välja och vi valde att bryta gemenskapen med Gud (det är vad brättelsen om att "bita i äpplet" i paradiset, då Gud sagt att vi inte skulle göra det, handlar om). Det här att välja annat än vad Gud vill, att välja bort Honom och Hans vilja, är det vi kallar synd.
Nu pekar jag igen tillbaka till gemenskapen. Meningen med vår tillvaro här är att leva i gemenskap med Gud. Det är möjligt genom att Gud i en människa (Jesus = 100% Gud och 100% människa) på korset tog på sig och bar hela mänsklighetens synd och genom sin uppståndelse visade att döden inte har makt över Honom (..Gud/Jesus).
Att vara kristen är att tro detta, att vi får förlåtelse (= konsekvensen/straffet för den synd vi gjort blir struken "deletad") när vi av hela vårt hjärta ber om det. Förlåtelse = gemenskapen helad.
Så en del av det där att vara kristen är, att men jämna mellarum (dagligen) gå till Gud och säga "förlåt" och ta emot "delete", för synderna. Nå det här låter lite tråkigt som att man sku behöva hela tiden bli påmind om de dåliga, men det är bättre att ta från den synvinkeln att vi får "bli av med" det tråkiga och så handlar det om att vara ärligt.
En större och viktigare del är att man kan få uppleva Guds ledning, dvs. att Gud "genom sitt Ord" och genom att vi pratar med Honom (kallas bön) får ledning i livet, i positiv bemärkelse "omprogrammerar" vår hjärna, våra sätt till något som är mera i enlighet med det Gud vill.. att förlåta andra, inte vara bitter, dela, ..önska t.o.m. sin fiende väl..!
Kommentarer
Ingen har kommenterat denna sida ännu.
RSS flöde för kommentarer på denna sida | RSS flöde för alla kommentarer