Varför är guds väg svårare och smärtsammare?

Varför är guds väg svårare och smärtsammare än satans/lucifers väg?
Visa hela frågan och svaret

Albin Larsson frågar:

Varför är guds väg svårare och smärtsammare än satans/lucifers väg?

Hans Boije svarar:

Hej och ledsen att det dröjt med svaret.


Det var en knepig fråga och jag läste den under min semester då jag inte kunde svara. Jag funderade på olika aspekter men glömde sen att svara då jag kom hem från semestern. Hoppas att frågan ännu är aktuell.


Hur som helst kan man förstå din fråga på många sätt.
Så här i påsktider som att det är Guds väg, den Kristus går under påsken. som är svårare och smärtsammare än allting annat. Den måste han gå för att kunna rädda oss och det valde han att göra trots smärtan, istället för att som människa falla för Satans frestelse om stor makt och rikedom då han blev frestad.

 
Jag tror i alla fall att du tänker mer personligt i frågeställningen och att du kanske upplever att Guds vilja i ditt liv i någon sak är svårare än något annat alternativ du kunde välja. Då jag inte alls vet vad saken handlar om får jag hålla mig på en generell nivå och säga tre saker.
För det första tidsfaktorn. Det är inte sagt att det som i stunden upplevs svårt och smärtsamt verkligen är ett smärtsammare alternativ i ett längre perspektiv. Det är många kristna som upplevt något mycket smärtsamt som i ett längre perspektiv upplevt att de just genom det blivit välsignade. Också jag har i mitt liv sådana erfarenheter även om de inte är väldigt dramatiska. Vi människor ser i allmänhet ganska kortsiktigt på många saker och väljer det för stunden bästa, t.o.m. ibland i lägen där vi mycket väl vet att i ett längre perspektiv borde vi välja annorlunda. Det att locka oss till sådant som för stunden känns bra är en av Satans favoritmetoder. Vi frestas och tycker att det är fint, men ångrar oss desto mer senare, eller så lyckas Djävulen förhärda oss så att vi inte längre ser saker och ting i sitt rätta ljus eller i alla fall förtränger att se dem som vi vet att de egentligen är.


Här glider vi in på den andra saken jag vill påpeka. Djävulen är en mästare på att få saker och ting att se mycket attraktivare ut än de sen visar sig vara. Han lockar oss med ”guld och gröna” skogar och han håller också om de sina så att de kan skörda olika framgångar. Men hans väg visar sig ofta vara tomhet – kanske i en fin miljö men i en inre tomhet på djupet som inte förmår ge oss någon lycka.


Den tredje saken jag vill säga är lite svårare. Vi kristna tenderar att glida in i en bekvämhet då allting går bra. Vi kanske ber vår aftonbön och läser bibeln men det blir lätt så att vardagens sysslor tar överhanden och vi stannar inte på riktigt upp inför Gud och frågar vad han vill med vårt liv. Däremot blir det ofta så att då vi möter svårigheter då dras vi närmare Gud, frågar mera efter honom och hans ledning. Vi kan därför behöva möta någon svårighet för att hållas nära honom.
Sen kan det också vara så att vi behöver få erfarenhet av någonting svårt för att i ett senare skede kunna vara till den hjälp för någon annan som Gud tänkt att vi skall vara.


Det viktiga för oss som kristna är att söka Guds väg. Vår uppgift är att arbeta för hans rike och han vet bäst var vi behövs och vilken skola vi behöver gå i för att kunna tjäna honom bäst under hela vårt liv. Ibland upplever vi att det vi möter är smärtsamt och att det skulle vara mycket lättar att välja den ”breda vägen” - bara fokusera på egen nytta. Det är vad djävulen vill och han målar den vägen så attraktiv han kan. Men han varken vill eller kan ge någon annat än tomhet i slutändan. Det är bara Jesus som kan ge os verkligt liv och han vet vad vi behöver för det. Vi får vara trygga i den förvissningen de gånger det känns som tungt och svårt att gå hans väg.

 

Kommentarer

Ingen har kommenterat denna sida ännu.

Skriv kommentar

RSS flöde för kommentarer på denna sida | RSS flöde för alla kommentarer

Dölj

Tillbaka till Frågor och svar