Varför ber man för folk då Gud vet vad vi behöver?

Hej, Alexander!

Tack för en bra fråga!

Som jag uppfattar Matt.6:5-9 vänder sig Jesus här emot att många vill verka frommare och heligare än de egentligen är. Hycklarna han pratar om var i första hand intresserade av att andra skulle se att de bad, och i andra hand (om ens det) av kontakten med Gud. Bönen ska i första hand vara ett hjärtats samtal med Gud. Det blir ett dåligt samtal om man ”rabblar tomma ord” och tror att det i sig ska hjälpa. Det är respektlöst mot Gud – på samma sätt som om man inte lyssnar när någon försöker berätta något utan bara säger ”hmm” och låtsas lyssna. Dessutom ser Gud igenom en sådan bluff, eftersom han ”vet vad vi behöver redan innan vi har bett om det”.

Men att Gud vet vad vi vill säga redan innan vi ber (Ps. 139:4, Matt 6:9) betyder inte att vi ska låta bli att be. Av bl.a. följande orsaker ska vi be:

1. Jesus har uppmanat oss att be (t.ex. Matt.6:9, 7:7; Luk.10:2, 11:9. 21:36)
2. Eftersom Jesus bad (Mark.14:23, 6:46; Luk.6:12), kan vi anta att det är något vi också behöver. Paulus uppmanar oss att ”aldrig tröttna i vår bön för de heliga” (Ef.6:18)
3. Jesus har uppmanat oss att be tillsammans (Matt.18:19-20).
4. I bönen har Gud möjlighet att visa oss en väg framåt, om vi är inställda på att lyssna till honom (Joh. 16:13).

Att kristna kommer överens om att tillsammans be för någon tycker jag går väl hand i hand med Jesu uppmaning till oss – att be, enskilt och tillsammans. Dessutom uppmanas vi i Bibeln: ”Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar” och ”kasta alla era bekymmer på honom” (1 Petr. 5:7). Jag tänker alltså att vi nog inte behöva oroa oss för att vi ber för mycket eller ber i onödan, utan att alla böner som är ärligt menade bygger upp vänskapen med Gud.

Guds frid, Alexander!
Mia